Gå till innehåll

Möjligheternas Göteborg

Inledning
Göteborg förvandlas. I dag lever vi i en dynamisk storstadsregion med ett blandat och kunskapsintensivt näringsliv, världsledande forskning och ett sprakande rikt kultur-, nöjes- och evenemangsliv.

För tre årtionden sedan var staden ett rostigt industrisamhälle i nedgång. Många såg framtiden i dystra färger. Folkmängden gick tillbaka. Det talades om Göteborgs uppgång, blomstring och fall. Men det blev inte så.

Göteborg är i dag en av Europas mest attraktiva storstadsregioner att verka i och besöka. I synnerhet unga människor lockas av stadens möjligheter och puls. Bland europeiska städer har vi en av de yngsta befolkningarna.

Till bilden hör att vi har Sveriges största universitet. I dagens värld blir utbildningssektorn allt viktigare. Det gäller alla nivåer, från förskola till forskarutbildningar. Utbildningsnivån för stadens befolkning är hög och stigande, såväl med svenska som med europeiska mått. Göteborg är väl etablerat i kunskapssamhället.    

Samtidigt har vi kommit en bit på vägen när det gäller omställningen till ett hållbart kretsloppssamhälle. Ett exempel är att vår stad är en av Europas minst oljeberoende städer genom en framsynt utbyggnad av fjärrvärme som produceras med miljövänlig avfallsförbränning.

Här är vi öppna för världen och andra, för intryck och handel. Den internationella orienteringen har historiskt sett varit en av Göteborgs framgångsfaktorer – och är så än i dag. Men det gör oss i det korta tidsperspektivet mera känsliga för internationella konjunkturer och kriser.

Arbetet med stadens utveckling blir aldrig färdigt. I Göteborg har vi en långsiktig strategi som visat sig framgångsrik. Det handlar om att stimulera till en ökad mångfald av branscher och ett mer varierat storstadsliv. Så får vi en mer stabil grund att stå på. I internationella rankningslistor över företagsklimat och förutsättningar för tillväxt placeras Göteborgsregionen i toppskiktet i Europa.

I den attraktiva storstaden med dess koncentration av olika livserfarenheter, kunskaper och talanger, i kombination med mångfalden av platser för människors möten och upplevelser, uppstår kreativa miljöer där nya idéer föds och frodas. Innovation är nyckeln till framgång i en globaliserad värld. Men människor måste vara redo ta klivet över till det nya.

Ytterst beror det på en känsla av sammanhang och samhörighet i förändringen, på människors tillit till varandra och till samhället. Det handlar om en samhällsanda av gemensamhet och delat ansvarstagande som ger människor modet att ta risker för att förverkliga sina drömmar – såväl i det privata som i samhällslivet.

Här återstår mycket att göra. Under senare tid har färdriktningen rent av gått åt fel håll. Till stor del beror det på den borgerliga regeringens nedrustning av våra nationella system för trygghet i förändringen. Dessa har tidigare varit till stor fördel för Sverige i detta globaliseringens tidevarv.

Omställning på arbetsmarknaden som har sin grund i teknisk utveckling och internationell konkurrens har genom våra gemensamma insatser kunnat ske i socialt acceptabla former. Den som blivit av med jobbet har inte behövt riskera att gå från hus och hem utan erbjudits olika former av omställningsstöd och utbildning till annat arbete.

Det innebär att vi i Sverige haft ett öppet sinne för internationalisering och tekniska nyheter jämfört med många andra länder, där globalisering och modernisering ofta uppfattas som hot och människor klamrar sig fast vid det gamla. Här har utvecklingen gått lite snabbare och mera friktionsfritt. Det har varit en konkurrensfördel som har gynnat det starkt internationaliserade näringslivet i Göteborg.

Detta är frågor som ligger bortom den lokala politikens horisont. För Göteborgs del är det därför viktigt att vi får en regering som åter ger trygghet i förändringen för alla de västsvenskar som finns i branscher som verkar i knivskarp internationell konkurrens.

Alternativet, att människor söker skydd mot globaliseringen genom att mobilisera motstånd mot den öppna marknadsekonomin och teknisk utveckling, förlorar alla på i längden. Det gäller i synnerhet i andra delar av landet där sysselsättningen främst finns i skyddade inhemska sektorer och konsumtionen av importvaror är beroende av exportinkomster från Västsveriges och Göteborgs internationaliserade näringsliv.

Ett regeringsskifte är viktigt men vi kan inte bara sätta vår lit till det. Det finns mycket vi kan göra själva på hemmaplan. Vid sidan av den internationella orienteringen har vi i Göteborg en annan framgångsfaktor som är av stor betydelse – vår tradition av sammanhållning och samarbete för stadens och dess invånares bästa.

Hos oss är avstånden korta mellan politiken, näringslivet, den offentliga sektorn och forskarvärlden. Det gör det möjligt för oss att hålla stora internationella evenemang och ligga i frontlinjen i världen när det gäller miljöteknik och utveckling av nya energieffektiva transportsystem, för att nämna några exempel där samarbete mellan olika samhällssektorer och aktörer är avgörande för framgång.

Det borde också vara möjligt att samla oss i gemensamma insatser för att överbrygga de klyftor mellan människor som blivit alltför stora i vår stad – och som i dag är det största hotet mot ljus framtid för Göteborg.

Det är oacceptabelt att ungdomsgäng bränner bilar och överfaller brandmän och poliser med stenar. Vandalism och våldsverkan kan aldrig ursäktas och får inte tolereras – men vi måste inse att dessa händelser också är uttryck för att samhällsgemenskapen brister. Skillnaderna i levnadsvillkor och framtidsutsikter i olika delar av Göteborgssamhället ger upphov till en disharmoni som går ut över hela staden. Våld och brottslighet måste bekämpas med kraft och fasthet – men det gäller också de sociala missförhållanden som ofta finns i bakgrunden.  

Mest angeläget är att vägen från barndom och ungdomsår till vuxenlivet leder till ett fullvärdigt medborgarskap med dess ansvar och personliga frihet. Det handlar om att få fotfäste både i arbetslivet och på bostadsmarknaden. Om Göteborg är en bra plats på jorden för barn och ungdomar att växa upp i behöver vi inte hysa någon oro för framtiden. Människor som får mogna till vuxenskap i trygghet och kan förverkliga sina förutsättningar är den bästa grunden för ett gott och framgångsrikt samhälle.

Det har under lång tid talats om en särskild Göteborgsanda. Vi kan glädjas åt framgångar och en god utveckling för vår stad på många områden under senare decennier. Men en uppsprickande samhällsgemenskap som lämnar delar av den uppväxande generationen bakom sig leder inte bara till mänskliga tragedier för de som drabbas utan riskerar också att få följder för hela Göteborgssamhällets utveckling som ingen av oss vill se. Det är dags att i handling ladda Göteborgsandan med ett nytt innehåll.

Vi har sett en god vilja från näringslivet att ställa upp med praktikplatser för unga arbetslösa. Det är ett första steg till ett mera inkluderande arbetsliv. Föreningslivet, idrottsrörelsen och folkbildningen gör goda insatser men kan göra mer. Från kommunens sida behöver vi intensifiera och förbättra kvaliteten i insatserna i skolan och socialtjänsten i utsatta stadsdelar. Segregationen ska motverkas med blandade bostads- och upplåtelseformer i alla delar av staden.

Men det räcker inte. Vi måste alla ta vårt ansvar i vardagen och bry oss när vi ser att det behövs. Det kan handla om något så enkelt som att på spårvagnen tala om att man inte placerar fötterna med smutsiga skor på en sittplats där någon annan sedan ska sitta, eller vara uppmärksam och prata med grannen om man märker att hennes barn håller på med dumheter som hon inte känner till. Knappast på något område är det så tydligt att vi behöver en ny Göteborgsanda av sammanhållning för att säkra en god framtid för vår stad.

I vår tid står det emellertid klart att det inte är tillräckligt att verka för social sammanhållning och ekonomisk framgång. Vi måste också se till att utvecklingen blir ekologiskt hållbar. Klimatkrisen och den globala uppvärmningen måste stoppas.

Storstaden har en betydande inverkan på miljön, men dess koncentration och täthet ger också stora möjligheter till effektivare hushållning med resurser och minskad miljöpåverkan. Vi tror det är möjligt att förena omställning till ekologisk hållbarhet med tillväxt. Den avgörande faktorn för detta är teknisk utveckling. Ny teknik kan vara både mer miljövänlig och effektiv än gammal.

Det mesta talar för att energi kommer att bli en allt dyrare resurs. Det skapar drivkrafter på marknaden för teknisk förnyelse som ger effektivare energihushållning och ökad utvinning från förnybara källor. Men det är inte tillräckligt. Omställningen till ett hållbart samhälle måste drivas av politiska beslut, dels för att säkerställa färdriktningen, dels för att det behövs offentliga investeringar i forskning och infrastruktur som inte kan finansieras genom kortsiktiga företagsekonomiska kalkyler.     

Transporter och stadsbyggnad är två centrala områden där vi måste finna mer energieffektiva lösningar. Genom den vetenskapliga, tekniska och industriella kompetens som finns i Göteborg har vi förutsättningar att lämna bidrag till det utvecklingsarbete som krävs – samtidigt som framsteg på dessa områden kan skapa nya arbetstillfällen och inkomster. Även här har vi fördel av det goda samarbetsklimatet mellan politiken, näringslivet, offentliga inrättningar och forskarvärlden i vår stad.

Omställningen till ett hållbart kretsloppssamhälle måste få genomslag också i människors vardag. Det handlar om livsstilar och konsumtionsmönster. Vi vill underlätta för göteborgarna att i vardagslivet träffa de val som skänker tillfredställelsen av att veta att vi faktiskt gör vad vi kan för att säkra förutsättningarna för ett gott liv också för våra barn, barnbarn och alla de generationer som kommer efter. Det ska vara lätt att låta bilen stå och åka kollektivt till jobbet, eller laga en god middag med råvaror från stadsnära odlingar, för att nämna några exempel. Var och en ska ha realistiska möjligheter att genom egna val ge sitt bidrag till att vi tar vårt gemensamma ansvar för framtidens göteborgare.

Göteborgssamhällets utveckling måste ses i tre dimensioner – det ekologiska, det ekonomiska och det sociala. I det följande ska vi mera ingående redogöra för vad vi socialdemokrater vill åstadkomma i Göteborg inom vart och ett av dessa områden under den följande mandatperioden i åren 2011 till 2014.    

6 kommentarer lämna en →
  1. Christian permalänk
    01 mars 2010 19:30

    Jag har inga barn men betalar till barnomsorg, jag är sällan sjuk men betalar till sjukvård för andra stackars sjuka människor. Detta ser inte jag som något konstigt eller unikt, men när Socialdemokraterna bestämmer över våra huvuden att andra infrastruktuella insentament i vårt närsamhälle. Enbart sak finanseras av bilister då blir jag förbannad. Dessutom tar dom beslutet utan att låta folket(sina f.d väljare) säga sitt. När man t.o. m hade möjligheten till lägga till den folkomröstning nu i höst i samband med kommunvalet.

    Anneli Hulthèn du har svikit dina socialdemokratiska värderingar, du är en riktig Qvissling!
    DU BORDE SKÄMMAS!!!!!!!!!!!

    • Hasse permalänk
      16 mars 2010 16:50

      Lilla du, Christian. Du har nog missuppfattat det där lite. Barnomsorg, sjukvård och liknande är en försäkring OM man får barn eller blir sjuk, man betalar så länge allt är bra och när något går snett så löser (förhoppningsvis) försäkringen ut. Men infrastruktur som bilvägar och biltullar är ju något som den som nyttjar tjänsten eller den som förstör ska betala. Ska du göra bil som ger avgaser så får du betala för det. Jag som inte har bil ska väl inte stå för din kostnad förrän jag skaffar bil själv? Det är inte samma sak som att försäkra sig mot oförutsägbara händelser. Normalt kan man planera om man ska skaffa bil eller inte, men man planerar inte att bli sjuk och inte heller alltid att skaffa barn, men det händer ändå…

  2. Klara H permalänk
    26 februari 2010 14:44

    När ni publicerade er första bloggpost, ”Hur skapar vi möjligheternas Göteborg?”, inbjöd ni läsare, medborgare och väljare att komma med kommentarer och synpunkter på era utkast till lokalpolitiskt idéprogram.

    Över 40 kommentarer har inkommit, och den absoluta majoriteten av kommentarerna rör Södra Gårda. Ändå har ni från officiellt håll inte yttrat ett ord om Gårda och ännu vet jag inte med säkerhet hur ni tänker agera i frågan.

    Därför måste jag nu fråga:

    1. Kommer ni att verka för rivning av Södra Gårda?
    2. I sådana fall – Varför?
    3. Har ni lyssnat något alls på de protester som inkommit här på bloggen och via andra kanaler?
    4. Vad anser ni om de alternativa programförslagen för Gårda – bland annat det som nätverket Yimby tagit fram (och som er koalitionspartner Miljöpartiet sagt sig vara positiva till)?
    5. Vad anser ni om att ni tillsammans med Moderaterna är det enda partiet med representation i Byggnadsnämnden som inte tydligt tagit ställning för ett bevarande och rustande av Gårda?

    Tacksam för svar!

  3. Linnéa permalänk
    20 februari 2010 17:11

    Vi ungdomar tycker att de gamla husen i Gårda ska bevaras! Kommande generationer ska få njuta av vackra gårda. Att riva de mysiga bostäderna, buddistiskt tempel m.m. för parkeringsplatserkommer om det sker vara den största tabben inom Göteborgs historia.. Vi vanliga medborgare kräver en folkomröstning i Gårda frågan!
    //Linnéa

  4. 13 februari 2010 11:24

    ”Att många människor vill leva och verka i Göteborg är en stor tillgång för staden. Men för att fullt ut skörda frukterna av den gynnsamma befolkningsutvecklingen måste vi bli bättre på att bereda människor plats i arbetslivet och på bostadsmarknaden. Här finns mycket kvar att göra.”

    Låter bra. Och med den politiken förstår jag om man vill bevara de nu rivningshotade Landshövdingshus som finns kvar i Göteborg och som dessutom redan tjänar som lite billigare centrala bostäder. För om man verkligen vill göra något så borde man kanske satsa mer på det som man redan har istället för att riva befintliga bostäder och bygga parkeringshus.

    SÅ VARFÖR VILL SOCIALDEMOKRATERNA RIVA?

    Ett argument att riva är att det inte är nyttig luft i denna del av Gårda och att det miljömässigt inte är lämpligt att bo där. Mätstationen som gjort dessa luftmätningar sitter på en bro som går över motorvägen och om dessa mätningar gäller alla de kvarter som man vill riva kan man väl lika gärna riva mångmiljonvillorna på andra sidan motorvägen och bygga parkeringshuset där.

    Ett annat argument är att det inte går att hyra ut lägenheterna. Att ingen vill bo där. Det är lite pinsamt att höra sånt från sina förtroendevalda eftersom det är ren lögn. Fastighetskötaren för husen Cedern och Eken Per Kjärred visade en lista på 700 personer från boplats.se som stod i kö för en lägenhet i Gårda. I övrigt är det tusentals som desperat letar lägenhet i Göteborg. Problemet är väl snarare att kommunen låtit lägenheter stå tomma för att göra rivningen så smärtfri som möjligt.

    Låt Gårda bli ett levande kvarter som långgatorna vid Järntorget. Gårda är en otrolig resurs för Göteborg och där finns redan ateljeér, billiga bostäder, bubblande föreningsliv, butiker, kamsportsträning, bhuddisttempel, klätterfabriken, företagande etc etc. Många lokaler i husen som skulle kunna bli butikslokaler står bara tomma eller används av fastighetskötare/kommunen som förråd.

    Mässan och Skandinavium kommer inte att förlora på att ha ett levande Gårda i sin närhet. Och om man måste ha parkeringshus så finns det gott om alternativa förslag:

    http://gbg.yimby.se/2009/01/yimbygbg-lamnar-yttrande-_627.html

  5. Jesper Olsson permalänk
    12 februari 2010 22:08

    Apropå turerna kring Gårda,
    trevligt att ni pekar på möjligheter och saker som behöver förbättras i Göteborg. Tycker dock att ni känns hopplöst fast i 1960-70-talens syn på vår byggda miljö. Varför kämpar ni fortfarande för att utplåna det som finns kvar av Göteborgs signum – landshövdingehusen? Försök istället se möjligheterna i att bevara och utveckla södra Gårda till en levande del av staden. Tre kvarter av parkeringshus skapar en permanent död zon som ytterligare förstärker E6:ans barriäreffekt. Är helt övertygad om att det finns andra lösningar för att skapa nya parkeringar i området kring Mässan. Och hur länge vet vi att den dåliga luften kommer att vara ett problem? Om det kommer att bestå borde väl rimligen bostadshusen på Örgrytesidan också utrymmas och snarast ersättas med p-hus?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.